När jag gick i skolan och var 11-13 år hade vi i två somrar i läxa att pressa blommor. Skapa ett herbarium som skulle bestå av totalt minst 90 arter. Varje växt skulle familjebestämmas och anges med sitt latinska namn. Första sommaren gick lätt, andra sommaren fick jag bege mig ner i havsdjupen, in bland stenar och ner i sankmarker. Floran i färg var guiden när jag skulle artbestämma mitt fynd.Nu har tre före detta utvecklingsingenjörer på Ericsson skapat en sajt där man kan söka sin "växt" utifrån 30 olika karaktärer. Fascinerande, faktiskt! Gå ut och plocka en okänd ört och stega dig vidare på sajten Digiflora.
Jag fattar att jag fick kunskap och som följd av det ett intresse genom mitt eget samlande och pressande.
Går alltså vidare i min tankegång om skolan. Skulle jag överhuvudtaget finna detta intressant om jag inte "tvingats" pressa dessa blommor? Är detta viktig kunskap överhuvudtaget? Har jag, i mitt privata och proffesionella liv, någon som helst användning av detta? Går förtås inte att svara direkt på men jag kan säga att: -Ja, jag har haft nytta/glädje av detta, bland allt möjligt annat jag haft nytta/glädje av. Svårt.
Åtta av mina pressade blommor ramade jag in i 20-årsåldern.
En särskilt vacker Linnéa finns i sovrummet på lantstället. Plockad, pressad och artbestämd av Gunbritt år 1969.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar